Jag vet inte vad jag ska skriva har hållt mig borta från tangentbordet för att inte slänga ur mig groder har hört att några tagit illa up det rör mig inte i ryggen för ni har igentligen inte med någonting att göra, ni är några som inte vet något om oss om vår historia och ni har varit väldigt tydliga i ert agerande och om ni känner att ni tar åt er så skulle ni kanske ta och höra av er, men samtidigt kör ert race det är inget jag lägger någon vikt i. Jag har redan förlorat allt och bygger up allt från grunden och det är klart man blir bitter när man blir bort räknad och bortglömd.

 Nu har det gått lång tid sen jag hörde av dig det har gått lång tid sen du hörde av mig och jag vet alt är kört jag vet att 3år inte betyder något jag vet allt är glömt och att inget kommer gå att rädda.
Jag vet även att du inte saknar mig för saknaden står jag för  smärtan står jag för och anvaret med en stor underbar lägenhet fyld med vackra möbler som vi köpte på lån bli jag lämnad med. Vad behövde du göra för att få det du har framför dig?, vilka samtal behövde du göra vilka timmar framför datorn behövde du slösabort för att få den lägenheten som du kommer kalla dit hem inom den närmsta framtiden?  För jag kämpa enormt för alla våra boenden och för vår nya lägenhet jag la ner timmar dagar och månader för att få , och nu är den bara min och jag kan inte betala! Så år av kämpande är bortkastade timmar på att fint hem till oss, nu fann jag det .  Jag grätt när jag fick beskedet att jag hade lyckats ordna ett hem till oss efter ett rent helvete i bostad's djunglen både som singel och med dig. 4 jävla år att aldrig höra hemma någonstans , aldrig kuna andas lungt. Sen går du, när jag äntligen fan det som var så extremt svårt att finna i dena helvetes staden. du går och behöver inte ta ansvar du behöver inte kämpa , du får en super lägenhet serverat på silverfat och du behöver som vanligt aldrig göra något. 

Du reagerar säkert att jag hänger ut dig men det är inte meningen jag är bara förvirrad men endå så säker på sitvationen och hur den just nu ser ut. Men vad ska jag göra och hur ska jag agera ,  du få ta ut din sorg på ditt sätt med öl musik och sena nätter, men jag skriver och det är mitt sätt, och du behöver inte oroa dig för ingen läser mina tankar för dom spelar ingen roll.